..men trots Dunderklumpen till mage, så låg där ”bara” en bebis i magen – till Mattias stora lättnad ;) Å dessutom har jag ännu inte lagt på mej ett enda graviditetskilo.. Med Alex gick jag upp mitt första kilo i v.30, får se om jag klarar mej så långt denna gång. Ytterst tveksamt dock.

Beräknat förlossningsdatum (bf) är nu satt till 2 juni. Högst troligt att det blir ännu ett junibarn med andra ord! Både Mattias å Alex fyller år i juni månad. Plus min far. Ujujuj!
Juni månad kommer att bli ett enda stort jättekalas, med potatisfestival å midsommar instucket däremellan oxå.

Nu när bf är uträknat, kan jag äntligen påbörja nedräkningen på hur många dagar till jag behöver jobba. 5 veckors välbehövlig semester har jag planerat in att ha innan jag blir tvåbarnsförälder. Såå..i mitten/slutet av april är det väl dags att säja adios till jobbet – lovely!

Alex tyckte att ultraljudet var otroligt spännande, till en början. Inte var dag man får se sitt lillasyskon på tv! ;) Men att se en svart-vit varelse hoppa omkring på en tvskärm var nog ändå inte riktigt det han hade föreställt sej.
Färg-tv har väl alla liksom?

Bebis visade iallafall upp sina allra bästa sidor; h*n vinkade, sög på tummen, gjorde kullerbyttor mm. Riktig showbiz-bebis!
Fick 3 finfina bilder med oss hem. Ett när h*n ligger med ryggen nedåt, ett med ryggen uppåt (h*n kunde inte riktigt ligga still under fotograferingen, eller så poserade h*n ;)) å ett kort när h*n suger på tummen :)

Numera känner jag mer å mer ”bebisfladder” för var dag som går. Hade glömt hur jäkla underbart det faktiskt är att vara gravid – trots lite småkrämpor såsom trötthet, klumphet, gravid-demens, orkeslöshet, orolighet.. Men krämporna är ju inte värda ett dyft, när man får känna sin bebis sparka, peta å virvla runt där inne. *happiness* <3


Bye!