..men trots Dunderklumpen till mage, så låg där ”bara” en bebis i magen – till Mattias stora lättnad ;) Å dessutom har jag ännu inte lagt på mej ett enda graviditetskilo.. Med Alex gick jag upp mitt första kilo i v.30, får se om jag klarar mej så långt denna gång. Ytterst tveksamt dock.

Beräknat förlossningsdatum (bf) är nu satt till 2 juni. Högst troligt att det blir ännu ett junibarn med andra ord! Både Mattias å Alex fyller år i juni månad. Plus min far. Ujujuj!
Juni månad kommer att bli ett enda stort jättekalas, med potatisfestival å midsommar instucket däremellan oxå.

Nu när bf är uträknat, kan jag äntligen påbörja nedräkningen på hur många dagar till jag behöver jobba. 5 veckors välbehövlig semester har jag planerat in att ha innan jag blir tvåbarnsförälder. Såå..i mitten/slutet av april är det väl dags att säja adios till jobbet – lovely!

Alex tyckte att ultraljudet var otroligt spännande, till en början. Inte var dag man får se sitt lillasyskon på tv! ;) Men att se en svart-vit varelse hoppa omkring på en tvskärm var nog ändå inte riktigt det han hade föreställt sej.
Färg-tv har väl alla liksom?

Bebis visade iallafall upp sina allra bästa sidor; h*n vinkade, sög på tummen, gjorde kullerbyttor mm. Riktig showbiz-bebis!
Fick 3 finfina bilder med oss hem. Ett när h*n ligger med ryggen nedåt, ett med ryggen uppåt (h*n kunde inte riktigt ligga still under fotograferingen, eller så poserade h*n ;)) å ett kort när h*n suger på tummen :)

Numera känner jag mer å mer ”bebisfladder” för var dag som går. Hade glömt hur jäkla underbart det faktiskt är att vara gravid – trots lite småkrämpor såsom trötthet, klumphet, gravid-demens, orkeslöshet, orolighet.. Men krämporna är ju inte värda ett dyft, när man får känna sin bebis sparka, peta å virvla runt där inne. *happiness* <3


Bye!

..är nog ALDRIG så gott som efter julhelgen. Korv å köttbullar i all ära, men det är förbannat gott när dom får sällskap av lite annan mat i magen osså. Hederlig husmanskost!

Ett, tu, tre så vart julen över. Lika snabbt som alltid. Tomten kom å tomten gick, mat åts å klappar delades ut. Precis som vilken jul som helst. Men att jag hade vart så förtjusande snäll i år, kunde inte ens jag tro ;P Mucho bravo!

Julen började som vanligt den 23:e med övernattning hos mor å far. Spelade Bingolotto å vann faktiskt 100 kr i sista stund - det sista numret som ropades upp på sista bingon. (Tur för Lotta det!)
Vaknade på julaftons morgon å låg kvar å mös (?) innan jag satte på Alex tomtekläderna, var på han sa:

- ”Okej, mamma. Men sen får det va bra med tomtekläderna”.

Åt frukost i lugnan ro å sedan tittade vi (jag å Mattias) på Nicke Nyfiken-filmen som Alex fått av mormor å morfar i julstrumpan. Riktigt bra film, men lite sorglig emellanåt ;)
Dock mer troligt att det bara är mina hormoner som spökar, som vanligt..Mattias rörde ju inte min, hårdhudad som han är ;)

Därefter drog vi på oss ytterkläderna å gick ut i snön (!!) å åkte pulka. Äntligen en vit jul! Få förunnat må jag säja. Tyvärr är det egentligen bara roligt dom tre första åken, å sen tröttnar man på att behöva gå uppför backen hela tiden.

Så efter en stund gick jag in för att hjälpa moderskapet med maten, medan Mattias, Alex å pappa fortsatte roa sej i snön.

Väl inne insåg jag snabbt att det nog var klokare av mej att duscha iordning mej inför syrran med familj skulle anlända.
När jag var färdig med min makeover, satte jag igång att skala äggen till ägghalvorna. Dessvärre tog jag ”fel” ägg, dvs dom råa äggen som mamma skulle ha till omeletten. HAHA!

- "Ska det verkligen vara så här, mamma". Frågade jag med ägget rinnandes längs handen.

Inget mer sagt, men jag slapp (undanbeddes vänligen) hjälpa till mer sedan ;)

När fam Fransson dök upp åt vi å sedan började väntan på tomten (Jocke). Han hade fått strikta order om att vara nykter å ingen Bad Santa, som vi är vana vid. Det lyckades han med! ;)
Barnen var inte alls rädda, eller ens suspekta mot tomten, utan hjälpte honom att ge paket å kramade snällt om honom när han gick. Nästan lite kusligt att se att dom närmade sej "en ful gubbe" så fort..


                   


                   


                   


                   


Efter paketöppning å fika var det dags för nästa ställe. Näverhult. Fiskade upp Jocke på vägen ut, å när vi kom fram fick jag snällt gå med Jocke upp å slå in hans julklappar – som han av någon anledning inte hade gjort trots att klockan var 18,00 på självaste julafton ;) Men hellre det, än att han skulle lägga en Ica-kasse med diverse oinslagna paket under granen. Nån ordning får det ju va!

Efter ännu mer mat, väntan å rastlöshet dök tomten upp igen. Halleluja! Alex var lika orädd som innan å sprang ideligen fram ihopp om att alla paket var hans – vilket dom i princip var.

- "Tack tomten. Tack så mycket tomten. Tack för paketen tomten", hördes konstant från Alex. Lika artig som mor sin ;)

Två överfulla sopsäckar fick vi med oss hem, innehållandes bara paket till Alex. Plus en å annan kartong som var för stor för att läggas i säcken. Bortskämd? Nej då!


         


Annars har helgen mest bestått av pulkaröj i diverse backar, Näverhult, Fly, Hjortgården – you name it.
Igår tex var vi i Hjortgården med Michael å Sara som visitors å grillade korv å åkte pulka. Riktigt mysigt var det, tills vi kom tebax till bilarna å fann att Michaels pappas sprillans nya bil (som de lånat) hade haft inbrott. Saras väska med plånbok, mobil mm var borta! Folk!

Vår bil hade klarat sej undan attacken trots att min väska låg slängd på golvet. Tonade rutor is da shit?!
Medan Saras väska hade legat helt täckt under massa kläder å bråte bara för att inte ligga synligt öppet. Hon hade nämligen läst skylten som sitter på Hjortgårdens anslagstavla, nått i stil med: ”Länsa bilen på värdesaker innan tjuven gör det”. Det som var mest irriterande, var ju att hon ändå hade tänkt på det. Men hellre lämna väskan gömd i en bil med larm, än att ta med den till pulkabacken å lämna den utan uppsikt där eller få mobilen snöskadad. Tråkigt att det finns så jädra dumma folk som förstör jämt.
Hur hög är egentligen lyckan över att få en gammal mobil, värd ca 300 kr å en plånbok med massa spärrade kort? Sorgliga människor.


                   


Nu stundar lite jobbande i veckan innan det är dags att fira in det nya året. Å sedan ser vi fram emot vår å värme! Mys!

Är ledig imorrn oxå, då hade jag tänkt ut en mysig dag i Gbg med mina killar å sen middag på Bamboo. Mattias mumlade dock nått om att jobba. Får väl se vem som vinner ;)


Tjing tjong!

Snart är julen över, trots att den inte ens är här ännu. Tiden går ju såå jädra snabbt! Iförsej kul, då vi ska på ultraljud den 29:e – kul å se hur många det ligger där inne egentligen ;) Mattias får alltid en skräckslagen blick när jag skämtar om antalet :) Mycket roande faktiskt!

Förra veckan var fullspäckad, måndagen avnjöts på Mangiamo med ”KG” – Frida, Åsa, Anna-Karin å Emma. Mycket ventilerande å gott fika :)
Tisdagen var jag på Ahmeds andra ställe: Deli deli - mitt andra hem(?) ;) Där avnjöts en god måltid med Camilla å Bella. Trevligt värre! Å Bella kan man alltid räkna med, hon ställer alltid upp som hackkyckling å ser till att skämma ut sej :)
Onsdagen var jag hemma, underbart att bara va efter två hektiska dagar. Stensomnade min (å Alex) vanliga tid kl 19.

Därefter sviker mitt minne, fram till fredagen då jag först slet i mitt anletes svett på das work, medan kvällen tillbringades tillsammans med Bilskadecenter på Mangiamo. Julbord - trevlish! Efter Mangiamo åkte vi vidare till Stures, trångt värre i bilen då tillåmed bagaget var fullt av folk. TUR att jag körde så jag fick ensamplats ;) Dessvärre hjälpte det inte ett dugg att jag var nykter, vann inte ändå.

I lördags var jag en snabbis på Allum med mamma, Mattias å Alex. Köpte mej en ny mobil, tjusigt rosa med blommor på ;)

Sedan mådde jag inte topnotch, så jag vilade resten av eftermiddagen fram till 18-tiden då jag masade mej upp å in i duschen. Kl 19 anlände jag till Anna som stod för årets glöggkväll å då hade jag även hämtat upp både Lena å Ulla.
Ulla tackade så mycket för skjutsen å lovade att när hon blir gravid kan minsann hon hämta å skjutsa. Underbart, Ulla! 60+ å fortfarande fertil ;) Där har ni arbetskamrater som man kan lita på i vått å torrt! ;)

Glöggaftonen var som väntat oerhört trevlig! Kul att vi lyckades bli så många, det var - ofin som jag är börjar jag med mej först - (så jag inte glömmer den viktigaste ;)) å sen var Lena, Ulla, Arielle, Marie, Amanda, Sandra, Anna A och värdinnan Anna L där. Hanna hade blivit sjuk in i den sista minut, tragiskt men sant.
Kvällens timmar sprang iväg å ett, tu, tre blev klockan midnatt å gänget började röra på sej.


                   


Iförrgår var vi på lussefirande på Alex dagis. Ur-sött med alla tomtar, tärnor, pepparkakor å lucior. Alex fick dock en släng av scenskräck å ville först inte vara med å sjunga, men hamnade till slut hos fröken Ing-Marie. Där kände han sej trygg. I bilen hem sjöng han minsann högt å tydligt hela låtar, från början till slut.


                   


Ja, annars har det väl inte hänt så mycket mer i mitt liv. På jobbet går det sin stilla gång..Eller jo, förresten. Chefen har hux flux ändrat om i köket på jobbet. Papperskorgen står nu till vänster om handfatet å komposten till höger. Istället för tvärtom.
Varför denna drastiska förändring har skett, vet jag ej. Ombyte förnöjer? ;)
Så numera slängs allt komposterbart i papperskorgen, å all plast å dylikt i komposten. Det är svårt att ändra på sina rutiner, ska ni veta :)

Mattias säjer alltid att jag är likadan som pensionärer med mina rutiner. Jag parkerar oftast på ungefär samma ställe vid affären tex. Å skulle jag mot all förmodan ta en annan väg till jobbet en dag, hade jag nog blivit disorienterad.
Kanske ligger nått i det han säjer ändå?

Äntligen har Alex dagiskort kommit oxå!





Nu har jag vart redig å äntligen skrivit mina 40 jädra julkort – känner jag ens så mycket folk liksom? Å en blogguppdatering på det, så nu ska jag mycket välförtjänt slänga mej i soffan.


Tjingeling!

I tisdags när jag skulle hämta Alex på dagis såg jag bara ett stort plåster komma gående. Nästan som en sån där Sluta-röka-reklam ni vet, fast jätteciggen var utbytt mot ett jätteplåster. Nu pratar jag väldigt konstigt inser jag faktiskt själv. Men det är den synen jag har i huvudet nu när jag tänker tebax.
För att komma till sak så visade det sej i alla fall att Alex - min son, mitt allt, min lille prins - hade blivit attackerad! Av en tjej. I dockvrån. (Alex var säkerligen där inne bara för att plocka upp en bil eller dylikt som fått sladd å hamnat där inne i dockvrån.)

Tjejer, kan som vanligt inte slåss hederligt med händerna, utan kör riv-taktiken istället. Detta resulterade i att Alex har sår längs hela vänster kind, i örat, under hakan å längs med hela halsen. Blodbad!
Stackarn! Måtte han inte få ärr av detta!! :/

En annan dagisdag förra veckan, dock tidig morgon, slog Alex upp ögonen och satte sej raskt upp i sängen å utbrast:

- Mamma! Jag har stoooor snopp!?! Samt tittade bedjande på mej i stil med: ”Have’nt I?”
- Äh..jo jo… Alex. Äh. God morgon på dej oxå.

Vad svarar man liksom? Men den största frågan är nog: Vad drömmer han om egentligen? :S
Sedan sprang han snabbt till pappa, hans manliga förebild, å drog ner kalsongerna å sa:

- Tiita pappa, vilken stooor snopp jag har!
- Mm..Ööö…jo, det ser lovande ut, säjer Mattias. HAHA!

Å så säjer dom att barn snappar upp allting, men varifrån har han snappat upp det här? ;) Jag frågade Mattias om det är han som brukar skryta inför Alex å att det är därifrån vår son fått det här ifrån. Men han blånekar ;) Så jag vet inte vad jag ska tro ;)

Trött å sleten efter jobb och barnhämtning landade jag hos syster med tillhörande barn i torsdags eftermiddag. Uppdukat var makaroner å köttbullar OCH paket! Sweet!
Mat går alltid hem hos mej – å Alex också för den delen. Men dessutom paket, en vanlig sketen torsdag.
Not bad at all! Alex fick paket för att han hade ont i kinden: 2 filmer (1 Kalle Anka å 1 Nalle Puh) å ett par Emil i Lönneberga-kalsonger – tror ni att han blev salig över dem eller? Numera byter han bara kalsonger en gång i veckan ;) Nädå, så illa är det inte, men det hade vart om han själv fått bestämma! Hujeda mej!
Å jag fick paket för att jag är tjock :) EMD:S julskiva.

Underbaraste, finaste, omtänksammaste systra mi! Det är sånt som gör en riktigt glad å varm i hjärtat! Oväntade gärningar!

 Love ya! <3

Vi fick också gjort lite nytta faktiskt; mellan mat, lek å fika hann vi göra den traditionella, årliga fotokalendern med alla barnbarnen i till mor å far i julklapp. Decemberkortet fick vi dock ta då, på plats, utan vare sej rekvisita eller annan planering. Impulsivt, minst sagt! Men Malin rotade fram 2 tomteluvor å 1 pepparkaksmössa å vi fick knäppt ett någorlunda kort iallfall som fick duga:

Jag, mamma å Malin var på bio i onsdags, Luftslottet som sprängdes. Sista delen i triologin om Lisbeth Salander. Bra film, men det var ju änna väntat då dom första två varit suveräna.Men det var mysigt att gå vi flickor i familjen.

Idag har vi först avverkat lite trevlig shopping nere på Allum. Jag fick köpt lite nya kläder till helgens julbord, både till mej å Mattas. Alex fick lite "spindelmannentjafs"; kalsonger, slips mm. Kul när han vill välja kläder i affärerna nu, han är nog lite av en mammas pojk ändå ;) Dock är det mindre skoj på mornarna när han ska välja dagiskläder, fåfänga unge! ;)

Efter Allum, åkte vi till Åsa, Krille & Hedda som bjudit in till fika för att välkomna nytillskottet till världen. Å där blev det även lite julklappsutdelning mellan barnen. Alex blev jätteglad för paketen, men nöjde sej ändå inte utan ville ha mer paket. Förklarade för honom att detta var ju bara en liten "för-jul", på julafton får man mer paket. Som tur var nöjde han sej med svaret å lekte vidare med sina nya leksaker.

Kommande vecka blir social, både Kvinnogruppenträff, Bella&Camilla-fika, julbord med Mattias jobb å glöggkväll med dom allra bästaste från mitt jobb (godiskväll för min del).

Tjing tjong!