...jaa, en annan har ju vart utblottad inför hela Alingsås. Ni vet vad jag pratar om, bilden i Kuriren. Tok-pinsamt!

Nu har ni i alla fall fått se mej i "den lilla svarta", vilket dessvärre i mitt fall är den (jädra) hatten som vi tvingas ha på das work.

Men eftersom skadan redan är skedd kommer här en bild på fiaskot...igen:

Hahaha! Hur vore livet om man aldrig bjöd på sej själv? ;)

Anyway..till råga på allt, som om jag inte blivit till åtlöje tillräckligt, försökte chefen få mej att prata i Sveriges radio oxå. Men nä nä, där stod jag allt på mej! No way! Sa till Ragnvi att hon fick minsann göra det själv, å sen gick jag därifrån med mycket bestämda steg. Kände mej väldigt morsk ;)

Ragnvi sa när annonsen kom ut i Kuriren att "men liiite roligt är det väl?". Jag stirrade på henne som om hon var född igår: "Öh nä, inte det minsta" sa jag helt tveklöst. Inte klok? VARFÖR skulle jag överhuvudtaget vilja vara med i Kuriren? Å DESSUTOM iklädd hatt?!

Nog för min humor är otroligt låg emellanåt (för det mesta), men att göra mej till åtlöje inför hela Alingsås kommun roas jag inte av! Hua mej!

Jäjä, things you do for work liksom! ;)

Det enda roliga i det här eländes spektaklet var alla som hörde av sej till mej. Trevligt trevligt! Mobilen plingade i ett på onsdagskvällen å en bra bit in på torsdagen oxå! Tack för allt stöd i denna svåra tid ;)

I onsdags åkte svärisarna i väg till Tyskland till ett jättestort badlandskap - utan mej!? I cant believe it ;)
Anyway, vi fick det stora åtagandet att ta hand om "gården".
"The Farm" innebär matning av djur i alla dess skepnader, såsom: hästar, hönor, katter, hund och får. Mattias skötte allt, förutom matning av det lilla lammet, det fixade jag och Alex. Och i fredags fick vi hjälp av Wilma.

Malin, Wilma och Max kom nämligen ut till Näverhult i fredags eftermiddag. Barn älskar att vara där ute, jag citerar Wilma efter att ha sett en myra krypa på hennes kläder: "Men mamma, dom har ju tillåmed myror här. Dom har ju verkligen alla djur!! Åh, här är det såå roligt, mamma."

Haha! Jaa, åh va vi kan skatta oss lyckliga. Myror tillåmed - är det inte underbart? ;) 

                   


                   


Ja, en liten rad om våra (andra) kändisar måste jag ju snika in oxå ju: Alingsås Handbollsklubb tog SM GULD!
Helt galet roligt, både för dom och naturligtvis vår lilla by :) Congrats congrats!

Såg matchen gjorde jag däremot inte, eftersom jag hade tjejmiddag med Åsa, Frida och Malin. (Syrran var dock snabbt med att informera mej per sms att AHK vann guldet. Woohooo!)

Tjejmiddagen var underbart trevligt, naturligtvis. God mat i goda vänners sällskap liksom. Vi lagade maten ihop, å dom andra tre visade sej vara riktiga mästerkockar medan jag mest kände mej i vägen där jag stod å smuttade på mina cider i ett hörn. Men gott blev det!
Kycklingspett, egengjord jordnötssås å couscous med lime, basilika å chilifrukter. Förrätten hade jag minsann meckat ihop innan - en liten snitt med en egengjord räkröra - mycket god om jag får säja det själv. Efterrätten blev Marie's (på jobbet) underbara morotskaka.

Mattias och Alex sov ute i Näverhult å missade allt ståhej ;) ..men jag hade minsann mina nattgäster Frida och Åsa, så jag klarade mej finfint ;)

Söndagen började med en lång frukost med flickorna innan de susade iväg på sina cyklar. Då gick jag å duschade, fixade till mej å tog Mattias firmabil ut till Näverhult för att gossa med Alex i ca en timma, innan jag fick åka hem igen. Jag å systeryster å mina fina syskonbarn drog till Allum för lite söndagsshopping. Dock hittade jag ingenting! Vilket nog aldrig har hänt förut? Å som jag aldrig hoppas händer igen, för det var fett tråkigt. Men Mattias vart lite stolt över mej ;)

På eftermiddagen åkte jag, Mattias å Alex ner till torget för att hälsa guldgossarna hem. Satan va folk det var! Såg knappt ingenting, förutom när de åkte i bilarna fram till torget. Å så såg jag guldregnet som dalade ner över torget - riktigt fräckt. Jag fick stålsätta mej för att inte springa fram å ta på det.

- "Jag vill ha sånt på mej, Mattias" sa jag å sökte efter ett godkännande.

Blicken jag fick tillbaka visade oerhört tydligt vad Mattias tyckte om min eventuella springmarch in i guldregnet på torget bland tusentals Alingsåsare, så jag höll krampaktigt i Alex vagn istället. 

Nä, nu får jag nog återta kampen med städningen av huset.

Au revoir!